Kapitel 25

Tidigare:
-Mich.. I need.. To tell you something.. And it's not going to be easy. Hon såg på mig med stora ögon och jag såg att hon var orolig. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken men jag ignonerade de och fortsatte: 
-Yesterday when we were on our way to you, Louis told us that he wasen't over you. He said that he can't stand seeing us together. He was miserabel. I'm just gonna say it.. I need to break up with you Michelle. Nu kunde jag inte hejda tårarna. Dem kom en efter en ner för min kind. Jag kollade upp från marken på Michelle. Hon kollade ner i golvet. Jag såg tårar strömma ner för hennes kinder. Hon kollade sakta upp från golvet. Hon mötte min blick. 
-But.. You.. You said that you loved me! You said that you loved me! And I believed you! I said I loved you too. How.. How could you?! hon skrek på mig medan tårarna forsade. 
-I said I meant it.. sa jag tyst. 
-If you really love someone you just don't give up! 
-I'm sorry Michelle.. But I love you. But I love Louis too.. 
-Oh, so you just didn't love me enough? That explains everything! 
-Michelle.. 
-Harry. Leave now. 

Michelles perspektiv

Jag följde inte Harry ut till dörren. Varför skulle jag? Jag satte mig ner i soffan. Jag grät. Varför skulle jag alltid bli sviken? Jag tänkte tillbaka på hur de hade varit med Viktor. De var inte riktigt samma sak. Men de gjorde lika ont. Om inte ondare den här gången. Harry hade sagt kvällen innan att han älskade mig. Nästa dag så dumpar han mig. Jag trodde inte Harry var sån. Jag kanske gjorde fel, jag kanske skulle valt Louis istället. Nu var allt bara fel. Jag började gråta ännu mer. Jag reste sakta på mig och gick tyst in i köket. Leon Elvira och Niall låg fortfarande och sov. Jag öppnade en låda och tog försiktigt upp den vassaste kniven. Med den sprang jag tyst in på toaletten. Satte på duschen och satte kniven mot handleden. Jag hade lovat mig själv att aldrig mera skära mig själv. Men just nu kunde jag inte hålla de löftet. Jag tryckte och såg hur blodet sakta sipprade ut. Jag fortatte och tårarna rann, från smärtan i hjärtat och på handleden. Helt plötsligt bankar de på dörren. 
-Harry! Hurry up! ropade Niall. När jag hörde hans namn kunde jag inte hålla mina tårar inne. Jag skrek och grät. 
-Michelle? MICHELLE?! OPEN THE DOOR! Skrek Niall. Jag kunde inte resa på mig. Jag kune inte svara han heller. Jag bara låg på marken och skrek. 
-ELVIRA! LEON! Hörde jag Niall ropa. 
-Unlock the door! sa Niall till Leon. Efter några sekunder hördes ett klick och alla tre kom in dundrandes i badrummet. Elvira sprang fram till mig och jag kände hur kniven drogs ur mitt grepp. Jag kollade mot handen och där stod Leon med den blodiga kniven. Han hade tårar i ögonen. Elvira drog upp mig från golvet in i hennes famn. 
-Michelle.. Lugna ner dig.. Försök ställa dig upp. sa hon lugnande. Jag gjorde som hon sa och försökte ställa mig på benen. Jag var alldeles darrig. Elvira stöttade mig och vi gick till soffan. 
-Jag.. Vill.. till.. min säng.. stönade jag. 
-Inte nu, du är alldeles blodig. sa Elvira. Jag hörde att hon grät. 
-Niall, get a wet towel please. Jag hörde steg och efter ungefär en minut la nån en blöt kall handuk på min handled. Jag hade nu lugnat ner mig och grät inte mer.
-Michelle.. What happend? sa Elvira. Hon pratade på engelska för att Niall skulle förstå. 
-Harry.. sa jag trött. 
-What did Harry do to you? sa Niall oroligt. 
-He.. Harry.. sa jag och kände en tår komma ner från min kind. 
-Michelle kom igen! Du kan inte bara stöna hans namn sådär! Ta dig samman ! Berätta vad han gjorde så vi kan hjälpa dig! sa Elvira argt. Hon blev nästan aldrig arg så jag blev lite förvånad. 
-Yesterday.. When we were about to go to sleep.. He said he loved me. I said I loved him too. And now, in the morning he.. He.. Broke up with me.. sa jag och kände tårarna rulla ner för mina kinder.
-What? Why? sa Elvira.
-Cause.. Louis was miserable cause he wanted me and Harry couldn't stand seeing him like that. sa jag. 
-I'll kill him when I see him.. sa Niall. Michelle, I'm so sorry. Harry can be a jerk sometimes.. We told him not to do it. 
-Wait.. What? Told him not to do it? When? sa jag. 
-In the car on our way here Harry said he had to break up with you, but Louis said no and I tried to talk with him to but he didn't listen! 
-So.. He knew that he would break up with me the entire night? sa jag tyst. 
-Yeah.. I'm sorry Michelle. But I can tell he's really in love with you. I promise you, he will come back. sa han.
-If he does. I will be far away from here. sa jag. 
-What? sa Elvira Niall och Leon. Leon satt lite längre bort i soffan och hade lyssnat på allt vi sagt. 
-Yeah.. I can't be here. I need to get home. I'm moving back to Sweden. sa jag. 
-Michelle du får inte! Du har alltid drömt om att bo i London! Kom igen tjejen! Du är inte hon som bara ger upp! Snälla stanna.. 
-Jag kan inte Elvira.. Jag måste hem och rensa tankarna. Jag kanske kommer tillbaka men jag måste hem nu. sa jag. 
-Ge de.. En vecka. Bo kvar här en vecka till och om du inte klarar de får du flytta hem. Men jag kommer sakna dig sjukt. 
-Jag stannar en vecka. Jag kommer säkert komma tillbaka. Jag behöver bara ett break från allt..
-Englih please.. sa Niall.
-I will stay here for a week and see if I still wanna go home. I'll maybe come back. I just need a break from everything. översatte jag åt Niall.
-Okey, I hope you will stay. 
-Yeah.. We'll see.. sa jag. Can I be alone now? frågade jag. Elvira, Niall och Leon kollade oroligt på mig. 
-I promise I won't cut. It's hurts really much.. sa jag. 
-Okey then. We will be in the kitchen. sa Elvira. Hon pussade mig på pannan och gick sedan ut till köket med Niall och Leon. 

Harrys perspektiv

Jag satt hemma. Jag hade haft uppe Michelles nummer länge nu. Jag ville ringa henne men jag visste att hon inte ville prata med mig. Helt plötsligt ringer telefonen. Jag blir så rädd att jag tappar telefonen. Till en början trodde jag att de var Michelle men när jag kollar på skärmen står de Louis <3 
-Harry. svarar jag tyst.
-WHAT THE HELL HAVE YOU DONE?! YOU CAN'T JUST BREAK UP WITH HER?! skrek han. Jag kände tårarna komma. Louis hörde de för han sa:
-You're not the one to cry Harry. It was you that did this stupid mistake. What ere you thinking with? Your ass? sa han surt. 
-Louis, I did this for you! Your supposed to be happy. sa jag. 
-How could I be happy when the girl I love is lying heartbroken with bloody wrists? sa han. 
-Bloody wrists?! What?! How do you know that? 
-First of all I talked to Niall who spend the night there and second of all, it's not hard to guess. First that Viktor guy that totally broke her heart and now you! Of coruse she did cut! Now tell me why you did this for me. 
-I.. Jag kunde inte få fram några ord. Vad hade jag gjort? Jag hade krossat hennes hjärta. Hon hade skärt sig på grund av mig. 
-Louis, I need to talk to her. It was a huge mistake! What did I do? Oh god.. sa jag medan tårarna strömmade ner för kinderna. 
-I can't say that she'll answer, but call her. If you're lucky Elvira or Leon will answer. 
-You're right, bye. Thank you. I'm sorry. sa jag och la på. Jag tryckte snabbt på Michelles namn och sedan hennes nummer för att ringa henne. En signal.. Två signaler.. Tre signaler.. Fyra signaller.. Fem signaler.. Sex signaler.. Sju signaler.. 
-Hi this is Michelle! Leave a message aft.. jag la hopplöst på. Vad fan hade jag gjort? 

Vad tyckte ni? Vad kommer hända med Harry och Michelle tror ni? Kommentera!

Kapitel 24

Tidigare:
Det plingade på dörren och jag sprang för att öppna. Jag öppnade dörren och möttes av Nialls leende. Han kramde om mig och gick in. Antagligen till Elvira. Jag kramde om Zayn och Liam. Louis såg lite nere ut. Jag gav honom en extra lång kram. Till sist kom Harry. Han såg också nere ut. Men när jag frågade hur de var sa han att de var bra och att jag inte skulle oroa mig. Han kysste mig och vi gick in till dem andra. Vi tog alla grejer och gick tillsammans ner till gården för att börja grilla. Leon och jag hade varit och handlat tidigare och vi hade köpt kyckling. Zayn , Leon och Louis började grilla. Harry hade lagt sig ner på marken och låg och blundade. Jag gick fram till honom och la mig försiktigt bredvid. Han öppnade ögonen och log mot mig. Han drog in mig till sig. 

-Harry. Please tell me the truth. What's wrong? sa jag. De tog ett tag tills Harry svarade men till slut sa han:
-It's nothing. At least not to worry about today. Let's forget all of out problems and deal with them tomorrow. Jag log mot han och nickade. Han kysste mig i pannan och jag la mitt huvud på hans bröstkorg. Vi låg där och pratade en stund tills Zayn skriker ut med tillgjord röst att de är mat. 

Klockan var nu 23:21 och vi satt fortfarande nere på den lilla gården. Kvällen hade blivit så lyckad! Vi hade ätit god mat. Efter maten spelade alla fotboll och sen hämtade jag ner en högtalare man kopplar till iPhonen och satte på hög musik. Men efter ungefär en halvtimma kom de massa som klagade, men de förstörde inte kvällen. De gjorde den bara roligare för vi började skratta och flamsa oss ännu mer. Senare på kvällen satte vi oss vid bordet med tända ljus. Niall hade med sin gitarr och han började spela och dem andra sjöng. De var som när vi satt på stranden. Då hade vi precis träffats. De var dagen Louis bjöd ut mig. Jag sneglade bort mot Louis. Han hade varit som vanligt idag. Även fast han såg nere ut när han kom. Men nu såg han riktigt deppig ut. Jag kollade upp på Harry, jag satt i hans knä, och puttade lite på han. Han slutade sjunga och kollade ner på mig. 
-What's wrong with Louis? viskade jag tyst in i hans öra. 
-Let's take all the problems tomorrow. sa han. Juste, som han sa förut. Vi tar alla problemen imorgon. Harry började sjunga igen och jag la mig försiktigt ner på hans bröstkorg och lyssnade. Åhh dem är så duktiga. 
Klockan gick och helt plötsligt var den 01:21 istället för 23:21. Killarna kände att dem ville hem. Alla förutom Niall och Harry. Dem stannade över natten. Killarna var påväg att gå men jag sa: 
-Hey! Don't leave without a hug! Zayn kom springande och lyfte upp mig i kramen. Jag började skratta och kramade han tillbaka när han satte ner mig på marken. Liam gick fram och skakade på huvudet. Jag kramade han och fick till och med en puss på handen som en gentleman. Louis gick långsamt fram till mig. Jag gick med snabba steg mot honom. Jag viskade i hans öra:
-Call me. 
När vi släppte varandra nickade han. Dem gick ut genom grinden. Jag tog Harrys hand och började gå upp mot lägenheten. Niall och Elvira gick bakom oss. Men dem stannade ungefär efter varje steg för att kyssa varandra. Harry märkte nog också de för han sa tyst: 
-Let's save that til we get up to the bed. Han log lurigt och jag pussade han snabbt på munnen. 
När vi väl låg i sängen kröp jag intill han och han la en arm runt omkring mig. Han böjde ner huudet och plutade lite med läpparna. Jag pressade mina mot hans och han sina mot mina. Jag kände hans tunga mot min. Jag släppte motvilligt för att hämta luft. Han log mot mig. Det såg ut som han hade tårar i ögonen men jag kunde inte se ordentligt för de var mörkt. 
-Harry.. Are you crying? viskade jag oroligt. 
-Whut.. No.. sa han. Men jag hörde på han att han ljög. 
-Michelle. I wanna tell you something. sa han. I.. I love you. Don't you ever forget that. När han sa de blev jag alldeles varm inuti mig. 
-I love you too. sa jag och kysste honom en gång till. Ännu en gång kände jag hans tunga i min mun. Om de ens var möjligt var den kyssen ännu mer perfekt. Med ett leende somnade jag i Harrys armar. 

Harrys perspektiv

Jag satt i vardagsrummet och kollade på tv. Eller jag kollade inte. Jag satt och stirrade på tvn. Jag var så sjukt nervös. Jag hade bestämt mig. Jag skulle göra de. Göra slut med Michelle. Jag kunde inte se Louis så sårad. Hur mycket jag än älskade Michelle var jag tvungen. Helt plötsligt kommer Michelle upp. Hon log mot mig och gick fram. Hon satte sig bredvid mig och kysste mig. Jag kysste tillbaka lite lamt. 
-Is something wrong? sa hon oroligt. 
-Mich.. I need.. To tell you something.. And it's not going to be easy. Hon såg på mig med stora ögon och jag såg att hon var orolig. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken men jag ignonerade de och fortsatte: 
-Yesterday when we were on our way to you, Louis told us that he wasen't over you. He said that he can't stand seeing us together. He was miserabel. I'm just gonna say it.. I need to break up with you Michelle. Nu kunde jag inte hejda tårarna. Dem kom en efter en ner för min kind. Jag kollade upp från marken på Michelle. Hon kollade ner i golvet. Jag såg tårar strömma ner för hennes kinder. Hon kollade sakta upp från golvet. Hon mötte min blick. 
-But.. You.. You said that you loved me! You said that you loved me! And I believed you! I said I loved you too. How.. How could you?! hon skrek på mig medan tårarna forsade. 
-I said I meant it.. sa jag tyst. 
-If you really love someone you just don't give up! 
-I'm sorry Michelle.. But I love you. But I love Louis too.. 
-Oh, so you just didn't love me enough? That explains everything! 
-Michelle.. 
-Harry. Leave now. 

DRAAAMMAAA! Vad tycker ni? Vad tror ni händer?

Kapitel 23

Tidigare:

-Who's that? sa en av tjejerna kaxigt. 

-She's.. Harry lät orolig. Jag kollade upp mot han och nickade. Som svar på att han fick säga att vi var ihop. My girlfriend. avslutade han sin meing. 

-Your what? sa samma tjej. 

-My girlfriend. sa Harry lugnt. Michelle. 

-Michelle. Stay away from my Harry. sa tjejen och tog ett steg fram mot mig. 

-Excuse me. I'm not yours. I'm Michelles. Is that a problem? sa Harry argt. Tjejen blängde surt på mig och gick därifrån. Jag tänkte på vad tjejen hade sagt. Harry kollade på mig. 

-Are you okey? I'm so so sorry.. sa han och la händerna runt mig. 

-I'm fine.. sa jag tyst. 

-Are you sure? envisades han. 

-Yeah.. Just a little shocked.. 

-All girls aren't like her. sa Zayn. Jag kollade på han och han log. 



Harrys perspektiv


-So Harry, there are romors that you have a girlfriend! sa interjuvaren. Is that true? 

-Well.. Yeah.. sa jag försiktigt. Publiken och interjuvarna oohhhh:ade och jag kände hur Niall som satt bredvid mig puttade mig i sidan. Jag skrattade lite generat och interjuvaren fortsatte: 

-Tell us about her! sa hon.

-Well.. She's.. Her name is Michelle. She's the most wonderful person I've ever met, she knows how to be serious and she knows how to laugh. And I love being around her. sa jag. 

-Is this Michelle? sa interjuvaren och visade en bild på Michelle på en stor skärm. 

-Yes it's her! sa jag stolt. Jag ville visa hela världen min vackra tjej. 

-She is beautiful. sa interjuvaren. 

Louis perspektiv


De gjorde ont att höra Harry sitta och prata om Michelle. Jag ville att de skulle vara jag som satt och berättade om henne. Men jag visste att de aldrig skulle hända så jag försökte fokusera på att vara glad åt Harry och Mich. De var jag tvungen att göra. 


Intervjun var slut och vi var påväg hem till Michelle, Elvira och Leon. Dem hade bjudit över oss på en grillkväll. Antagligen skulle vi grilla på den lilla gården som fanns utan för lägenhetshuset. Vi satt i bilen och alla väsnades och höll på. Som vanligt. Enda skillnaden var att jag inte var med i det. Jag satt tyst och kollade rakt fram. De blev helt plötsligt tyst. Som att någon hade tryckt på en knapp så alla lugnade sig. Harry sa oroligt:
-Louis, what the hell is wrong with you?
-What? No, nothing.. sa jag tyst och försökte klämma fram ett leende. Men han gick inte på de. 
-Come on man, I can see something's wrong. Just tell us. It's just us. 
-Alright.. When you talked about Michelle like that. It hurted so much! I want it to be me that tells the world how great she is. Tårarna hade nu börjat rinna. I understand that I can't be with her, but.. It's easy to say: I will be over her. But it's 100 times harder to actully be over her. She's amazing and.. I.. I don't know. I want her to be mine. Tårarna blev bara fler och fler. Jag kunde inte hejda mig. Jag la ansiktet i händerna och försöka lugna ner mig. 
-I can.. I can break up with her.. sa Harry. Jag kollade snabbt upp. 
-Oh no! You can't do that Harry! No! sa jag. 
-But what do you want me to do?! If I am with the girl I want my best friend gets hurt and if I'm not with the girl I want she'll get hurt! skrek han. Man kunde nu se att Harry också grät. I don't care what you say.. I have to break up with her. I can't stand seing my best friend like this. I just can't. fortsatte han. 
-But Harry. Can you stand seing Michelle like this? sa jag med tårar i ögonen. Han öppnade munnen men stängde den igen. Efter det blev det tyst. Efter ungefär 5 minuter var  vi framme. Både jag och Harry hade lugnat ner oss men jag var fortfarande ledsen. Men ikväll bestämde jag mig för att ha kul.

Michelles perspektiv


Det plingade på dörren och jag sprang för att öppna. Jag öppnade dörren och möttes av Nialls leende. Han kramde om mig och gick in. Antagligen till Elvira. Jag kramde om Zayn och Liam. Louis såg lite nere ut. Jag gav honom en extra lång kram. Till sist kom Harry. Han såg också nere ut. Men när jag frågade hur de var sa han att de var bra och att jag inte skulle oroa mig. Han kysste mig och vi gick in till dem andra. Vi tog alla grejer och gick tillsammans ner till gården för att börja grilla. Leon och jag hade varit och handlat tidigare och vi hade köpt kyckling. Zayn , Leon och Louis började grilla. Harry hade lagt sig ner på marken och låg och blundade. Jag gick fram till honom och la mig försiktigt bredvid. Han öppnade ögonen och log mot mig. Han drog in mig till sig. 
-Harry. Please tell me the truth. What's wrong? sa jag. De tog ett tag tills Harry svarade men till slut sa han:
-It's nothing. At least not to worry about today. Let's forget all of out problems and deal with them tomorrow. Jag log mot han och nickade. Han kysste mig i pannan och jag la mitt huvud på hans bröstkorg. Vi låg där och pratade en stund tills Zayn skriker ut med tillgjord röst att de är mat. 


Efterlängtat eller? Jag vet att jag suger på att uppdatera, men jag ska försöka bli bättre. Börjar få lite idéer om vad som kan hända.. ;) Vad tyckte ni om detta kapitlet?


Åker till sälen

Kan inte skriva på hela veckan för jag åker till sälen imorgon! Hörs på tidigast söndag ! 

sjukt snygg bild..
 

Kapitel 22

Tidigare:
-Drink alot of water. sa jag. 
-Yeah yeah yeah.. sa han och tog upp vattenglaset och drack. 
-So.. How's it going between you and Harold? sa han. 
-You really wanna know? sa jag. 
-Of course! Harry won't tell me anything. sa han. 
-Haha.. It's going great. Actully.. We are like.. Boyfriend and girlfriend.. sa jag försiktigt. Jag visste inte hur Louis skulle ta de men de verkade som han tog de ganska bra. 
-Ooohh.. That's great Mich! sa han. 
-Wait, what did you just called me? sa jag med ett skratt. 
-Mich.. Is that a nickname? skrattade han. 
-Haha don't know, but from now on it is! sa jag. 
-Haha great Mich!

Efter mitt och Louis samtal åkte jag hem till Harry. Louis var trött och mådde inte så bra så han ville vara lite ifred. Hemma hos Harry låg vi mest i soffan och myste. 
-What did Louis say? sa Harry när jag kom hem till han. 
-Uhm.. We talked and he said it was fine and that he wanted to my friend and that he will be over at sometime. That is just gonna hurt right now. 
-That's good. I can't stand seeing him hurt. sa han. 
-Me neither.. sa jag. 
-Michelle.. började Harry. 
-And! He made up a nickname to me. Mich. sa jag och skrattade. Harry kollade förvånat på mig. 
-Haha alright.. Mich, I need to ask you something. sa han allvarligt. 
-What? sa jag oroligt. Jag satte mig närmare honom. 
-Do you still like Louis? han lät orolig. 
-No Harry.. I did like him. But.. I will tell you something okey? sa jag. Han nickade. When we walked in in Robins apartment and I saw you.. When you looked into my eyes and smiled.. I felt so warm inside. It's always been you. Even though I liked Louis. It's always been you. Harry log och kysste mig ömt på munnen. 
-Can I tell you something? sa han tyst mot mina läppar. 
-Sure.. 
-I didn't forgot my phone, I left it so I would have a reason to come back. sa han. 
-You did? sa jag överraskat. How cute! 
-Haha.. 
Han lutade sig mot mig och pressade hans varma läppar mot mina. Jag tog upp en hand mot hans lockig hår och tryckte mig mot han. Han satte en hand på min rygg och tryckte mig mot han. Han slutade kyssa mig för att hämta andan. De var den mest perfekta kyssen. Jag log mot han. Han log tillbaka mot mig och hans ögon glittrade. Jag lutade min panna mot hans. 
-Your so beautiful. sa jag tyst. 
-You are too. sa han och pussade mig på näsan. 
Vi la oss tillrätta i soffan och låg där hela kvällen. När klockan blev mycket flyttade vi till sängen. De var en så perfekt kväll. De var här jag ville vara. I Harrys armar. De var där jag hörde hemma. Så somnade jag den kvällen, i Harrys armar. 

Jag och Harry satt vid köksbordet och åt frukost. Telefonen ringde och Harrys reste på sig för att svara. Jag följde han med blicken. Han hade bara pjaymas byxor på sig. Wow.. 
-Harry. svarade han i telefon. Hi! Yeah, just a sec. sa han och tog telefonen från örat och tryckte på nån knapp. Man hörde Niall och Elviras skratt. 
-So. sa Harry. You're on speakerphone. sa Harry. 
-Oh, who's there? sa Niall. 
-Mich. sa Harry. 
-Mich? upprepade Elvira. 
-Yeah.. Louis made that nickname up. skrattade jag. 
-Okey.. sa Niall. Anyway, me and Elvira was thinking a day together with everybody. If it's okey with you and Louis.. 
-Yeah everything is fine. It sounds great. sa jag. 
-Good, we were thinking like.. Bowling? sa Niall. 
-Yeah! I love bowling! utbrast Harry. 
-Haha I know you do Hazza. sa Niall. But we'll call the others. Maybe Liam will bring Danielle and Zayn Perrie. sa Niall. 
-Okey, bye. sa Harry. 
-I didn't know Liam had a girlfriend! sa jag till Harry. 
-Well now you know! sa han och ställde bort sin tekopp. 
 
Vi gjorde oss i ordning och ungefär en och en halv timma senare var alla påväg till ett bowling ställe. Alla var med, förutom Perrie, hon skulle jobba. Jag hade inte hunnit träffa Danielle än, hon åkte i en annan bil. De var nackdelen med att vara så många, alla fick inte plats i en bil. 

-Since we're so many we should make like to teams? sa Liam. Alla instämde och vi började göra lag. Lagen blev: 
Jag, Harry, Zayn, Louis och Leon. 
Niall, Elvira, Liam och Danielle.
Vi gick och betalade och tog på oss skor. Vi hade fått bana 6. Först ut var vårat lag. Vi valde Louis först. Han tjatade så mycket. Jag gick fram till Danielle. 
-Hi, i'm Michelle. Call me.. Michelle or Mich. Louis made Mich up like two days ago. Haha. sa jag. 
-Hi! I'm Danielle. Call me Danielle or Dani. sa hon. För att ha nåt att prata om frågade jag henne vad hon jobbade med. 
-So, what is your work? sa jag. 
-I'm a dancer. sa hon stolt. 
-Wow a dancer! Cool! 
-Yeah.. I really love it. I was in Jessie J's song 'Do it like a dude'. sa hon. 
-You were? I loved that song! sa jag. Hon log mot mig. 
-What's your job? sa hon. 
-Haha.. I'm a waitress. I'm from Sweden and I live here for the summer. Maybe after. So I just took a job. 
-Sweden? That's a big step. 
-Yeah.. 
-What do you want to work with? sa hon. 
-My dream is to be a singer. sa jag.
-You sing? sa hon. 
-Yeah a little bit. sa jag. 
-You do? You've never told me! sa Harry som kom och kramade mig bakifrån. 
-Maybe I haven't.. sa jag. 
-I need to hear. sa han. Right now. 
-Haha not here and not now. I promise I'll sing to you sometime. 
 
Bowlingen gick bra och jag hade jättekul. Vårat lag vann. På grund av Louis och Harry. Vi andra var nog inte till så mycket hjälp. Efter bowlingen bestämde vi oss för att bara gå runt och kolla. 
Vi var mitt inne i stan när de kom upp två tjejer i 15 års åldern och såg ut att börja gråta när som helst. 
-Hi girls! sa Niall. 
-Hi.. sa en av dem blygt. C-can w-we get a photo with you? 
-Sure! sa Niall. Jag, Danielle, Elvira och Leon backade. 
-I can take the photo! sa Danielle och tog tjejernas kamera. Dem ställde upp sig och Danielle tog en bild. Dem kramade alla. Jag gick fram till Harry och han tog min hand. 
-Who's that? sa en av tjejerna kaxigt. 
-She's.. Harry lät orolig. Jag kollade upp mot han och nickade. Som svar på att han fick säga att vi var ihop. My girlfriend. avslutade han sin meing. 
-Your what? sa samma tjej. 
-My girlfriend. sa Harry lugnt. Michelle. 
-Michelle. Stay away from my Harry. sa tjejen och tog ett steg fram mot mig. 
-Excuse me. I'm not yours. I'm Michelles. Is that a problem? sa Harry argt. Tjejen blängde surt på mig och gick därifrån. Jag tänkte på vad tjejen hade sagt. Harry kollade på mig. 
-Are you okey? I'm so so sorry.. sa han och la händerna runt mig. 
-I'm fine.. sa jag tyst. 
-Are you sure? envisades han. 
-Yeah.. Just a little shocked.. 
-All girls aren't like her. sa Zayn. Jag kollade på han och han log. 

Kapitel 22! Vad tyckte ni? KOMMENTERA!


Förlåååt!

 
 
Förlåt för att jag inte skrev något! Jag ska försöka skriva så snart som möjligt, men jag har nationella nu och de är väldigt mycket. Har lov nästa vecka och då åker jag till Sälen så då blir de nog inget heller. Men jag ska försöka! 


Kapitel imorgon

 
 
Imorgon kommer ett kapitel! Har varit i Uddevalla utan internet hela helgen men imorgon får ni ett kapitel! 

finaste Harry som fyllde 19 i fredags <3

RSS 2.0