Kapitel 12

Tidigare:

-I know , but like I said. Everything for you. Vi gick in och fick vårat bord. De var ett litet bord för två med utsikt över havet. De var avskilt från de andra borden. Bara några få stycken tomma bord runt omkring oss. 

-This is the restaurants best table. sa Louis och log stolt. Jag log mot honom. Vi fick menyer av kyparen. Jag öppnade och såg hur dyrt de var. 

-Louis this is to expensive! I can't afford this! sa jag.

-I know that. That's why I pay. sa han och kollade ner i sin meny. 

-Oh god Louis.. Can't believe you are making me do this.. sa jag. Vi bestämde oss båda för att ta fisk soppa. 

-So.. How was your life in Sweden? frågade Louis. 

-It was.. började jag. Jag var osäker på om jag ville berätta för Louis om mitt "gamla" liv. 

-It was..? frågade Louis. Jag tog ett djupt andetag och bestämde för att berätta.


-Okey.. This is kind of personal, only Elvira and Leon knows it..sa jag tyst.

-Oh! You don't have to tell me, we can talk about something else.. sa Louis ursäktande.

-No that's not what I meant , I wanna tell you! sa jag.

-Okey , go on then. sa han.

-When I was 16 I had a boyfriend that I really loved , he was my everything. That was before I knew Elvira and Leon so I didn't have so many friends.I had Viktor, my boyfriend back then and a girl called Alicia.She was my best friend. My parents worked all the time and my siblings.. We aren't that close.. I could talk about everything with Viktor and I really loved him. I taught he loved me too cause he said he did but one time.. Jag svalde och försökte att inte börja gråta. De var fortfarande svårt att prata om. Jag fortsatte: It was a friday night and me and Viktor had decided to have a movie night at his place. When I got there no one opend the door when I knocked so I stepped in and went to his room. The door were closed but I opend it. I walk in the room and sees Viktor and Alicia kissing. They look up at me and I start crying. My best friend and my boyfriend had hurt me at the same time. Viktor started to say i'm sorry and that it just happend. I just ran out of his house crying. All I was thinking was I can't go home, I can't go home. So I ran to a park and sat on a park bench. I was all alone in the city on the night and I knew it was dangerous but I couldn't go home. I sat on the park bench crying for hours until my phone started calling. It was my mum and she wondered where I was. Of course was she angry. I said that I was home in a minute. So I started walking home. When I was home I went for a shower. I took a razer blade and started cutting. I cut my wrists , legs , all over my body. I could'nt believe what they did. I cried and screamde cause of pain. No one in my family came knocking on the door wondering what it was. That night I didn't sleep at all. All I did was crying. It didn't get better on the morning. My cuts ached. On monday I went to school but I regret that I did cause Viktor was there and he followed me everywhere trying to say i'm sorry. All I said to him was that I couldn't forgive him or Alicia. They waren't my friends anymore. Later that week someone spread a romour about me that I was cutting. Someone is Alicia. She had seen my cuts and told every one that I was cutting. No one talked to me and I was all alone. It lasted for like 2 months. Viktor didn't talk to me. After 2 months of lonleyness , pain and no one to talk to I've had enough. I decided to kill myself. I was at the same park bench that I was at when Viktor had cheated on me. It was in the middle of the night and I were just about to kill myself when I hear somone shout: Don't do it. The girl run over to me and took the knife. It was Elvira. She asked why I was about to kill myself and I told her everything. She hugged me and it was like we've been friends forever. After a while Leon who already knew Elvira moved next door and we became friends. They helped me through every day and made me happy again. Sometimes I can be really sad and hate my life.. But not when I am here in London with you. Jag förstod inte att jag hade suttit och berättat de här för någon jag känt i några dagar. Inte ens mina föräldrar visste om de. Men med Louis var de annorlunda. Han var Louis och de kändes som att vi känt varandra hela livet. Jag kollade blygt upp på Louis.

-Wow.. I didn’t expect that coming.. sa han. I had no idea.. I mean , you are happy all the time and..

-It’s not that bad anymore.. Here in London.. I feel complete. It’s like I was born in wrong country. Sa jag. But please , we leave this deep sad conversation and have fun. I don’t wanna have a sad depressing date.

-Haha you’re right! Sa han. Vi började prata om hur sjukt de är att jag aldrig hade hört talas om One direction. Jag hade ju sett dem i tidningar och sånt , men inte tänkt på att de var världens största pojkband.

-I’m glad that you didn’t knew us before. You treat me and the lads like normal people. Sa han.

-That’s because you are! You aren’t robots. Even if I knew who you were I wouldn’t treat you different. Sa jag och tog en sked av den goda soppan.

-Thank you. Sa Louis.

När vi hade ätit upp gick vi ut från restaurangen.

-Wanna go to the beach? Frågade Louis med ett magiskt leende på läpparna.

-Would love to. Sa jag och log tillbaka. Vi gick bredvid varandra. Jag kände hur Louis fingrar nuddade min hand. Jag tog hans hand och flätade in hans fingrar i mina. Vi gick så längs havskanten och bara njöt.

-Louis?

-Mhm..

-This is the most romantic date I ever been too. Sa jag. Louis stannade och tog min andra hand. Han kollade in i mina ögon.

-I am so glad to be here with you. Without your beauty and your wonderful personality it wouldn’t be a romantic date. Jag log åt hans fina ord. Vi stod och kollade varandra i ögonen. Louis böjde sig framåt och våra läppar möttes. Jag hade fått många kyssar i mitt liv och denna var absolut den bästa. Louis avslutade kyssen och kollade in i mina ögon.

-You are really beautiful. Sa han. Jag rodnade och kollade ner i marken.

-Thank you.. sa jag tyst. Vi fortsatte våran promenad på stranden och skrattade och flamsade. De var de bästa med Louis, han kunde vara helt seriös och sen gå till glad, sprallig och helt oseriös på ett bra sätt. När klockan var elva bestämde vi oss för att gå tillbaka till bilen och åka hem. När vi var hemma vid våran lägenhet hoppade jag ur bilen och hörde Louis göra de med.

-You don’t have to come. Sa jag.

-I want to come. Sa Louis och log sitt underbara leende. Vi gick under tystnad upp till våran dörr. Utanför dörren ställde han sig mot mig och la sina händer på min höft. Han böjde sig ner och gav mig en avskedskyss.

-Goodnight dear. Sa han.

-Goodnight. Sa jag och log av ren lycka. Jag öppnade dörren och gick försiktigt in eftersom jag trodde att Elvira och Leon sov men där trodde jag fel. Jag hade inte hunnit få av mig skorna innan dem kom rusande mot mig.

-Berätta allt! Ropade Elvira

-Jag ska! Låt mig ta av mig skorna så kommer jag sen. Sa jag och dem sprang in i vardagsrummet. Jag gick lugnt efter.

-Så , vars tog han dig? Frågade Leon nyfiket.

-Han tog mig till en jättefin restaurang, ingen aning om vad den heter men de vart jätte dyrt och jättegod mat. Den låg precis vid havet. Och..

-Och..?

-Jag berättade om vad som hände med Viktor och allt. Sa jag och väntade på Elvira och Leons reaktioner.

-Oj.. Gjorde du de? Hur gick de? Frågade Elvira.

- De gick bra.. Han tog de bra. Jag började inte ens gråta.. sa jag fundersamt.

-Vet du vad de är ett tecken på? Sa Elvira.

-Nej

-Att du har gått vidare och lagt de bakom dig. Sa hon.

-Du har rätt.. sa jag.

-Så vad hände mer? Frågade Elvira.

-Vi åt och så. Sen gick vi ifrån restaurangen och gick ner till stranden och gick en promenad och sen.. Kysstes vi lite.. sa jag.

-Ooooohh. Retades Leon.

-Va romantiskt! Första kyssen på stranden! Sa Elvira ivrigt.

-Och andra utanför dörren! Utbrast jag.

-Hahaaha

-Så är ni tillsammans nu? Frågade Leon.

-Jag vet inte.. Vi har ju bara varit på en dejt. Vi får se vars de leder. Sa jag. Men nu måste jag sova. God natt. Sa jag och reste mig från soffan och gick in i badrummet och tvättade bort sminket. Jag tog av mig klänningen och satte på mig pjaymas och la mig i sängen och somnade med en gång. Min sista tanke innan jag somnade var på hur glad jag var att jag hade så fina människor runt omkring mig. Om man kämpar tillräckligt mycket så kommer man nånstans till slut. 
Nu hände det grejer! Ni fick veta lite mer om Michelles liv i Sverige. Tycker ni hon gjorde rätt att berätta? Och kyssarna! Vad tror ni kommer hända med Harry? 
Nu är de ju julafton imorgon och jag åker till min mormor i Uddevalla där jag inte har internet eller tid till att uppdatera. Så ni får vänta tills efter julhelgen! Hoppas ni klarar er ;) 

Kommentarer
Postat av: Ari :)

NEJ :( KOMMER INTE KLARA MIG! Men du. taaaack för att du är så duktig på att skriva! Och tack för alla fina kapitel! xxxxxx
Harry dont be sad.... We can be together ;)haha!

2012-12-24 @ 20:59:29
Postat av: FlizanLizan

Hejsan

Äru sugen på en ny design så kostar bara mina designers 75 - 150 kr :P

2012-12-25 @ 14:43:07
URL: http://flizanlizan.blogg.se
Postat av: Anonym

Hej! :)
efter ganska exakt 8 månaders paus har jag börjat skriva min novellblogg igen! titta gärna förbi och läs :))

www.beautifulsoul.blogg.se

2012-12-28 @ 13:32:19
URL: http://beautifulsoul.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0